Flerspråkighet utmanar universiteten

Universiteten blir allt mer internationella. Hur påverkar det nationalspråkens ställning?

Engelskans allt större roll vid universiteten har väckt oro över att de nationella språken försvagas inom vetenskap och undervisning. Under ett seminarium vid Helsingfors universitet den 7 mars diskuterade man hur flerspråkigheten tar sig uttryck vid universiteten.

– I alla de nordiska länderna lockar man idag internationella studenter med undervisning på engelska, sade universitetsforskaren Taina Saarinen från Jyväskylä universitet.

Utöver de specifikt planerade engelskspråkiga undervisningsblocken kan undervisningsspråket också ändras slumpmässigt. En kurs kan hållas på engelska om utbytesstudenter anmäler sig till den.

– Vad garanterar att vi inte plötsligt befinner oss i en situation där all undervisning ges på engelska? frågade Pirkko Nuolijärvi från Institutet för de inhemska språken.

Rektor Jukka Mönkkönen från Östra Finlands universitet uppmuntrade lärarna att integrera flerspråkighet i undervisningen oberoende av undervisningsspråket.

– Centrala termer kan presenteras på flera språk, och i studiematerialet, på föreläsningarna och i studentföredragen kan man använda olika språk, sade Mönkkönen.

Förvaltningsspråket påverkar

Matti Räsänen från Institutet för de inhemska språken betonade förvaltningsspråkets betydelse för internationaliseringen. Om man inte kan sköta förvaltningsärenden på engelska blir en person som inte behärskar finska lätt utanför arbetsgemenskapen.

– I rättvisans namn är det bra att se till att det administrativa arbetet inte läggs enbart på den finskspråkiga personalens axlar, sade Räsänen.

I Tammerfors universitets tidning Aikalainen har man till och med kastat fram ett förslag på att administrationen skulle skötas helt på engelska. Enligt Räsänen är det emellertid tillräckligt att finska och engelska används jämlikt inom förvaltningen.

Vem drar nytta av internationaliseringen?

Under seminariet diskuterades också frågan om de utländska studenternas situation på den finländska arbetsmarknaden. Taina Saarinen ansåg att de som drar mest nytta av de engelskspråkiga magisterprogrammen är de finländska studenterna, som får en flerspråkig expertis. Studenter från utlandet hinner däremot inte lära sig vare sig finska eller svenska under två år, vilket försvårar möjligheterna att få jobb efter examen.

– Om vi vill att de internationella studenterna stannar i Finland måste vi tvärtom erbjuda kandidatstudier på engelska. I magisterskedet kan man sedan övergå till studier på finska eller svenska när språkkunskaperna räcker till, konstaterade Saarinen.

Matti Räsänen i forskningsdatasystemet TUHAT »»

Institutet från de inhemska språken »»

Den nationella vetenskapstermbanken »»

Rikstermbanken »»

Text: Katja Bargum
Foto: 123rf
11.3.2013
Översättning: Eva Wahlström
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»