Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Tecknade minoritetsspråk

Karin Hoyer har sedan 14 års ålder, då hon gick sin första kurs i teckenspråk, intresserat sig för tecknade språk. På fredag disputerar hon med sin doktorsavhandling kring finlandssvenskt, albanskt och kosovanskt teckenspråk.

I sin doktorsavhandling Dokumentation och beskrivning som språkplanering: perspektiv från arbete med tre tecknande minoritetsspråk beskriver FM Karin Hoyer ordbokens och det lexikografiska arbetets roll i odokumenterade teckenspråk.

- Då de tecknade språken inte finns i skriven form är det lexikografiska arbetet viktig för att kunna beskriva och lära sig språken. Forskningen kring ordboksarbetet, som utgjort en grund i studien, har bidragit med ny kunskap till språkplaneringen för teckenspråken, säger Hoyer.

Gemensamt för de två teckenspråken på Balkan är att de inte är erkända i lagstiftningen i respektive länder. Det finlandssvenska teckenspråket, som används av uppskattningsvis 300 personer, har dock fått ställningen som ett eget språk då man numera skiljer på finskt och finlandssvenskt teckenspråk.

- Finlands grundlag stipulerar i § 17 att ”Rättigheterna för dem som använder teckenspråk --- skall tryggas genom lag”, men nämner inte explicit det finlandssvenska teckenspråket vid namn, förklarar Karin Hoyer.

De albanska och kosovanska teckenspråken har de senaste åren också utvecklats och fått en mer erkänd status.

- Innan kommunismen föll i Albanien 1990 ansågs det vara farligt att använda teckenspråk då man kunde misstas för att vara spion. Det negativa attitydklimatet gentemot döva var en av orsakerna till att det inte uppstod någon aktiv teckenspråksgemenskap i landet. Idag ser teckenspråkens ställning annorlunda ut menar Hoyer, även om de ännu inte fått lagstiftat erkännande.

Tack vare finländskt biståndsarbete som genomförts av Finlands Dövas Förbund rf och finansierats av Finlands utrikesministerium har man i studien eftersträvat förståelse för hur man kan utveckla utbildningsmöjligheter och förbättra språkens juridiska ställning – och därmed dövas ställning.

- Att få utbildning på det egna språket är A och O för att man ska kunna ta del av samhället.

Under disputationen, som äger rum fredag 10.2, klockan 10.00 i Porthania III, Universitetsgatan 3, presenterar och försvarar Hoyer sin studie.

Disputationen tolkas till finlandssvenskt och finskt teckenspråk. Allmänheten hälsas varmt välkommen.

Sammandrag av Hoyers avhandling » »

Avhandlingen är skriven vid Nordica, Finska, finskugriska och nordiska institutionen » »

Text och foto: Nathalie Edman. På fotot tecknar Karin Hoyer "Albaninen". Tecknet är det samma på både finlandssvenskt och albanskt teckenspråk.
8.2.2012
Helsingfors universitet, webbkommunikationen