Helsingfors universitet - Ett europeiskt toppuniversitet

Finsk jul i Sverige

Prinskorvar, köttbullar och Kalle Anka och hans vänner önskar god jul är ofta de enda svenska traditionerna som Sverigefinnarna har tagit med i sitt eget julfirande.

Speciellt jul och midsommar är de dagar för Sverigefinnarna då rötterna till Finland visar sig starka.

– På julen är traditionerna som man fått med sig hemifrån väldigt viktiga och för många Sverigefinnar finns det bara ett rätt sätt att fira julen på och det är enligt de finska traditionerna, som man inte ändrar på, berättar forskare Hanna Snellman vid Forskarkollegiet.

Finska och svenska jultraditioner har mycket gemensamt, men jullådorna, som är viktiga på det finska julbordet, finns inte i Sverige. – Många finnar som flyttade till Sverige har ännu i dag lådor på julbordet. Några svenska traditioner har Sverigefinnarna ändå tagit åt sig, men de går att räkna på ena handens finger.

– Prinskorvar, köttbullar och Kalle Anka på julafton är svenska traditioner som införlivats i Sverigefinnarnas kultur. Barnen som gick i skola hörde om Kalle Anka och krävde att få se på tv, medan föräldrarna blev bekanta med det svenska julbordet på arbetsplatsen, säger Snellman.

Traditionerna är invandrarnas sista navelsträng till sitt ursprung och därför bevaras de generation efter generation och till exempel julen är för Sverigefinnarna väldigt familjecentrerad.

Trots att svenska och finska jultraditioner har väldigt mycket gemensamt, så ändrade flytten till Sverige på 50- till 70-talet på julfirandet. Då människor från östra och norra Finland flyttade till Sverige efter jobb blev skillnaden mellan livet i Finland och livet i Sverige större, eftersom de i Sverige fick det bättre ställt ekonomiskt. Från att ha flyttat från en liten by utan elektricitet i östra Finland, så kom man till Sverige där man förtjänade bra.

– För många var det en stor sak att kunna se på tv och dessutom kunde de köpa mera julklappar som skickades till Finland. Från Finland skickades varor som inte fanns i Sverige, till exempel finskt kaffe.

Men enligt Snellman var julen bottnen på vågen före succéhistorien började.

– De flesta minns den första julen i det nya landet som hemsk. Då blev det så klart och tydligt att man var ensam i ett främmande land.

Text och foto: Jonna Söderqvist
19.12.2008
www.helsinki.fi/webbredaktion

Månadens nyheter >>
Nyhetsarkiv >>