Lyx för finskspråkiga eller finlandssvenskarna till förtret?

En ny bok diskuterar möjligheterna för en tvåspråkig skola i Finland.

Lyx för finskspråkiga eller finlandssvenskarna till förtret?

Det har förts mycket diskussion i offentligheten om tvåspråkiga skolor, där svensk- och finskspråkiga elever skulle undervisas på båda språken. De har motiverats med att eleverna i tvåspråkiga skolor skulle lära sig båda inhemska språken utan större ansträngningar.

– Tvåspråkiga har lättare att lära sig nya språk och att kommunicera på ett främmande språk. Dessutom har personer som kan både svenska och finska bättre förutsättningar att verka i globala sammanhang och förstå olika kulturer, säger professor Liisa Tainio från Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet.

Tillsammans med Heidi Harju-Luukkainen har Tainio redigerat boken Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden, som presenterades på humanistiska fakultetens alumnträff 28.1. I boken öppnar forskarna perspektiv på det förändrade språklandskapet i Finland med tanke på utbildning, undervisning och lärande. De diskuterar också möjligheterna för en tvåspråkig skola i Finland.

Vem vinner, vem försvinner?

Enligt boken är det främst de finskspråkiga eleverna som drar nytta av tvåspråkiga skolor, eftersom de erbjuds ett mödolöst sätt att lära sig svenska. Eftersom finskspråkiga barn använder sitt modersmål hemma, på fritiden och med kamraterna är risken att deras kunskaper i modersmålet försämras mycket liten.

Det är mer osäkert huruvida tvåspråkiga skolor kan erbjuda svensk- och tvåspråkiga barn så stark undervisning i svenska att de behåller sin finlandssvenska identitet och vänskapskrets och fortsätter sina studier på svenska.

– Det har konstaterats att en svenskspråkig familj via äktenskap och skolval kan bli helt finskspråkig under några generationer. Min egen syn är att den svenska skolan är bäst för de svenskspråkiga eleverna i Finland, sammanfattar en av författarna, professor emerita Marketta Sundman från Åbo universitet.

Fokus på tvåspråkiga elever

Också svenskspråkiga skolor har dock skäl att beakta de tvåspråkiga eleverna. De svenskspråkiga skolornas dåliga resultat i PISA kan delvis förklaras med att en stor del av eleverna främst talar finska hemma, med påföljden att det svenska språket inte utvecklas i tillräcklig mån.

– Dåliga kunskaper i skolspråket återspeglas på alla studier, så inlärningsresultaten kan bli dåliga också i läsförmåga, i matematik och i naturvetenskaperna. Därför är det viktigt att stöda utvecklingen av det svenska språket, summerar universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen.

Boken Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi. Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden har getts ut av samfundet för pedagogisk forskning i Finland i serien Kasvatusalan tutkimuksia.

Boken presenterades vid en diskussion om skolspråk den 28.1. under Tankehörnans alumnveckor.

Alumnveckornas program »»

Liisa Tainio i forskningsdatasystemet TUHAT »»

Heidi Harju-Luukkainen i forskningsdatasystemet TUHAT »»

Professor emerita Marketta Sundman på Åbo universitets sidor »»

Text: Kaisa Kiuttu och Katja Bargum
Bild: Mika Federley
29.1.2013
Helsingfors universitet, webbkommunikationen


Månadens nyheter »»
Nyhetsarkiv »»